Bygga Med Lera
Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
Bygga med lera la
- Bygga med lera restaurant
- Bygga i lera
- Bygga med lera hotel
Hållbart och ekologiskt byggande Karl Preiser Snickare och ägare till Bauprofi-Preiser Karl Preiser är 36 år, utbildad snickare och äger företaget Bauprofi-Preiser i Augsburg. Karl och hans team ägnar sig åt att bygga hållbar inredning i hus. Sunda bostäder, individuell utformning och ekologiska naturmaterial står i centrum för projekten. Huvudingredienserna i det här hållbara byggkonceptet är lera och trä favoritverktyg är diamantkapen DSC-AG 125 Plus, och under de mörka årstiden bygglampan SYSLITE DUO. Hur kom du på att du skulle arbeta med lera? Det var en process i flera steg. Vi gick över från mineralull till isolering i jute och hampa, från vanliga metallprofiler till trästommar och sedan från gipsskivor till lera. Ju mer man lär sig om sunda bostäder och hållbarhet i inredningen, desto mer visar leran att den är ett oumbärligt byggmaterial. Vad skiljer leran från vanliga byggmaterial? Och vad kännetecknar leran som byggmaterial? Leran ger ett optimalt bostadsklimat eftersom den är vattenlöslig och därför kan absorbera mycket fukt.
Än idag byggs det hus med jord, lera, halm och andra naturliga material i golv, väggar och tak. Annars har det varit vanligt sedan urminnes tider i alla länder att använda platsens lokala förutsättningar vid byggande. "Man tager vad man haver", sa Kajsa Warg, och det finns ett flertal olika tekniker för att blanda jordkorn (lera, silt, sand, grus, sten), fibrer (spån, strån, halm, vidjor, trä, gödsel … osv) och vatten till användbara byggelement som enbart härdar genom lufttorkning. Det sägs att runt en tredjedel av jordens befolkning fortfarande bor i någon slags lerhus. Främst gäller detta i utvecklingsländer men även "västvärlden" har en levande jordhusbyggarkultur. Traditionen, hantverket och kunskapen har dock till stor del fallit i glömska under den industriella eran när nya (mer eller mindre suspekta) material, tidspress och kostnadseffektivitet tagit överhanden. Fast i takt med att intresset för ett naturligt och hållbart samhälle väcks mer och mer har de naturliga byggmaterialen fått något av den pånyttfödelse och i Sverige byggs det nu några hus om året med lera och halm.
Oftast handlar det om småskaligt självbyggande men i länder som Tyskland, USA, och Australien byggs det kommersiellt offentliga hus som kyrkor och hotell med hjälp av etablerade byggnadsföretag. Det går att räkna upp många fördelar med lerjord som byggmaterial. Bland andra kan nämnas att produktionen kräver betydligt mindre energi än konventionell tillverkning och att lerans egenskaper ger god inverkan på inomhusklimatet t ex vad gäller luftfuktighet och värmelagring. Det schematiska diagrammet nedan försöker ge en bild av proportionerna för hur mycket lera och halm som blandas i de vanligaste jordhusteknikerna, men gränserna är lite flytande. Ordstävet "som ler och långhalm" passar väl bra in här?
Bygga med lera full
kan ofta återanvändas efter mer än 100 år i en lervägg. Där man i dag lagar eller byter ut leran i t ex. en korsvirkesvägg och istället använder cement, kan man nästan vara säker på att timmerkonstruktionen blir kortlivad. Lera Materialet är billigt, enkla tekniker, giftfritt och återanvändningsbart. Leran i sig själv är ren och behaglig att arbeta med och de flesta tekniker är lätta att lära sig. Ungarna kan vara med och arbeta eller bara bada i lervällingen. Har man gjort ett prov som visat sig inte hålla måttet. Blandar man bara om leran med lite andra blandningsförhållanden och provar igen. Adobeteknik Är som tegelsten men endast torkad och inte bränd, så kallad råsten. Kan användas som utfyllnad i korsvirkesväggar eller till grundmurade hus. Hus där väggarna består av endast råsten byggdes fram till 1930-talet och fungerar som utmärkta bostäder idag. Lämpligen används ett luftkalkbruk eller ännu hellre ett lerbruk at mura med. Skall muren vara i kontakt med eld i eldstäder eller bakugnar används inte kalkbruk.
Man kan fråga sig om det över huvud taget är möjligt att bygga ett hus, med dagens standard, mer ekologiskt och energisnålt än det Magnus och Malin har gjort här. De har använt naturmaterial från platsen där huset är byggt i kombination med återanvänt byggmaterial. Väldigt liten energiåtgång för att framställa materialen och minimalt behov av transporter. Det är välisolerat så att väldigt lite energi kommer att gå åt för att drifta det. Den lilla energin man använder hämtas från solen och biobränsle. Solpaneler och ved används för att värma huset. – Detta är väl en viktig idé jämte att vi sökt oss till giftfria material för att skona oss själva och naturen, säger Magnus. Det tog fem år för Magnus att bygga det här huset nästan helt själv. Magnus köpte in hjälp med att gräva urintanken och röja på tomten, sedan fick han hjälp med vissa moment av familj och vänner. Men den stora merparten av arbetet har han utfört själv. Hur får man ihop det tidsmässigt med allt annat som ska göras? – Det handlar till viss del om att planera och få det rationellt; enkel konstruktion, rätt verktyg, logistik m. m.
Piséteknik eller jordstampade hus Enkla formar, några meter långa och ca 60 cm höga sätts upp brett isär som den färdiga väggens tjocklek. En lämplig blandning av lera och sand, väl blandad och "jordfuktig" läggs i formen med en tjocklek av ca 10 cm. Den stampas med handstampar eller pneumatiska stampar till en kompakt och fast massa därefter läggs ett nytt lager och proceduren upprepas tills formen är fylld vilken då omedelbart kan flyttas upp utan torktid. Detta ger en kompakt vägg med fantastiska ljudisolerande egenskaper. Klinevägg eller lerstakavägg Används ofta som utfyllnad i korsvirkesfack där stommen utgöres av ganska tätt stående käppar med inflätade pinnar. En blandning av lera och halm kastas eller pressas in i detta och slätas till "lagom" jämn yta. Önskas en tätare och mer isolerande vägg murar man lämpligen med lersten och lerbruk på insidan, med eventuellt en luftspalt. Lecalera Lera blandad med lecakulor, eller träflislera kan användas som gjutmassa i väggar med bärande stomme och kan putsas med kalkbruk eller blerbruk.