Eu Bidrag Turkiet
Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt var oeniga under söndagkvällens debatt. Foto: Fredrik Sandberg/TT Inte en krona av pengarna som ska hjälpa flyktingar i Turkiet går till landets statskassa. Det hävdade Stefan Löfven på söndagen. Men enligt uppgifter till Aftonbladet har statsministern fel. I söndagens partiledardebatt hamnade Stefan Löfven i en hård ordväxling med Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Diskussionen handlade om EU:s stödprogram för flyktingar i Turkiet som lanserades 2016. Jonas Sjöstedt hävdade att EU-pengar gått till den turkiska staten, medan Stefan Löfven menade att allt istället gått direkt till olika hjälporganisationer.
LÖFVEN LJUGER? EU betalar 16 miljarder kronor av flyktingpengarna – direkt till Turkiet - ProjektSanning
EU-ländernas bank, EIB, lånar ut pengar till Turkiet. Sedan år 2000 har EIB lånat ut nästa 26 miljarder euro till olika projekt i Turkiet. 75 procent av alla utländska direktinvesteringar i Turkiet kommer från EU-länder och berör över 20 500 företag i landet. Lägg där till varuhandeln mellan EU och Turkiet där parterna varit förenande i en tullunion sedan 1995. Hälften av Turkiets export går till EU och 36 procent av importen kommer från EU vilket gör EU till Turkiets största handelspartner. Turkiet är å sin sida EU:s femte största handelspartner både när det gäller export och import.
I dag mötte Europeiska rådets medlemmar sin turkiska motpart. Detta var det tredje mötet sedan november 2015 som ägnades åt en fördjupning av förbindelserna mellan Turkiet och EU samt hanteringen av migrationskrisen. Europeiska rådets medlemmar uttryckte sitt djupaste deltagande med Turkiets folk med anledning av bombattentatet i Ankara i söndags. De fördömde starkt detta avskyvärda dåd och upprepade sitt fortsatta stöd i kampen mot terrorism i alla dess former. Turkiet och Europeiska unionen bekräftade på nytt sitt åtagande att genomföra den gemensamma handlingsplan som aktiverades den 29 november 2015. Stora framsteg har redan gjorts, inbegripet Turkiets öppnande av sin arbetsmarknad för syrier som är föremål för tillfälligt skydd, införandet av nya viseringskrav för syrier och andra nationaliteter, intensifierade säkerhetsinsatser från turkisk kustbevakning och polis samt förbättrat informationsutbyte. Dessutom har Europeiska unionen börjat betala ut beloppet på 3 miljarder euro från faciliteten för flyktingar i Turkiet till konkreta projekt, och arbetet med viseringsliberaliseringen och inom anslutningsförhandlingarna, bland annat öppnandet av kapitel 17 i december förra året, har gått framåt.
EU och Turkiet har en tullunion sedan 1995. Den omfattar alla industrivaror. Tullunionen mellan EU och Turkiet omfattar alla industrivaror, men inte jordbruksprodukter (utom bearbetade jordbruksvaror), tjänster och offentlig upphandling. Parterna har en gemensam extern tulltaxa för de produkter som omfattas. Överenskommelsen om tullunionen förutsätter också att Turkiet anpassar sig till EU:s regelverk på flera viktiga inremarknadsområden, särskilt när det gäller industristandarder. En modernisering av tullunionen planeras I december 2016 föreslog EU-kommissionen en modernisering av tullunionen och att ytterligare utvidga de bilaterala handelsförbindelserna till områden som tjänster, offentlig upphandling och hållbar utveckling. Rådet har dock ännu inte godkänt mandatet som EU-kommissionen behöver. Turkiet är medlem i Euro-Medelhavspartnerskapet (Euromed). Partnerskapet främjar ekonomisk integration och demokratiska reformer och är en viktig del i strävan efter ökad ekonomisk integration i Medelhavsområdet.
Det saknas mat och barnen får inte gå i skolan. För deras skull är hjälp i närområdet nödvändigt. Frågan är om flyktingarna kommer att få den hjälp de behöver. För EU har ingått ett mångmiljardavtal med en stat som står på randen till ett inbördeskrig mellan den turkiska militären och den kurdiska PKK-gerillan. EU-kommissionens egen rappor t om Turkiets arbete med att uppnå EU:s krav för medlemskap visar på, utöver problem med den interna säkerheten, allt större inskränkningar av yttrande-, press- och mötesfriheten. President Recep Tayyip Erdogan har även vidtagit mått och steg för att knyta så mycket makt som möjlig t till presidentämbetet. Sammantaget ger det en bild av ett Turkiet som blir allt mer totalitärt. Turkietkännaren Halil Karaveli sa i söndagens Agenda att vi inte längre kan låtsas att Turkiet är en demokrati. Ändå väljer EU att ingå en överenskommelse med Turkiet. De menar att en förutsättning för biståndet är krav på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Men EU:s vilja att komma överens med Turkiet handlar väldigt lite om en vilja att demokratisera en totalitär stat.
September 8th, 2009 · 2 Comments Just återkommen från en resa till Istanbul – fylld inte bara med seminarier och sifferspäckade powerpoint-presentationer utan också med vackra vyer och rik kultur – ser jag med oro hur förhandlingarna mellan Turkiet och EU om ett framtida turkiskt medlemskap har gått i stå. Det finns en uppenbar risk att frågan inte rör sig en millimeter framåt under det svenska ordförandeskapet. Det vore beklagligt. EU:s "mjuka makt" har spelat stor roll för att driva på demokratiseringen och öppningen av Turkiet under senare år. Skeptikernas farhågor att det islamistiska AKP skulle driva landet i fundamentalistisk riktning har kommit på skam. Och nu tycks också kurdfrågan vara på väg att lossna. De argument som Frankrike, Tyskland och Österrike för fram för att stoppa Turkiet är svaga. Påståendet att Turkiet inte tillhör Europa är geografiskt inkorrekt, eftersom landet gränslar Bosporen – med samma argument skulle för övrigt också Frankrike vara diskvalificerat eftersom Frankrike innefattar utomeuropeiska territorier betydligt längre bort, i Västindien.
Överenskommelsen med Turkiet handlar om att slippa hantera flyktingar vid EU:s gräns, inte att demokratisera en totalitär stat. EU och Turkiet stärker sitt samarbete kring migration, efter uttrycklig vilja från båda parter. Det lät regeringen meddela under söndagen, efter att EU:s regeringschefer träffat Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu. Överenskommelsen rör bland annat så kallat humanitärt bistånd. Turkiet får 3 miljarder euro för att " flyktingar i Turkiet ska få tillgång till utbildning, sjukvård och bättre integration i landet ". Men parterna är också överens om att Turkiet ska stärka sin gränskontroll och att kampen mot människosmuggling ska intensifieras. I gengäld har Turkiet fått löfte om två möten per år med EU för att föra den i nuläget nästan stillastående processen om EU-medlemskap framåt. Planen är även att turkiska medborgare ska få resa fritt inom Schengen från och med slutet av 2016. Och det låter ju bra. Situationen för de flyktingar som i dag lever i läger i Turkiet är miserabel.
- Eu bidrag turkiet 2020
- Eu bidrag turkiet
- Eu bidrag turkiet 2
- Hår och sånt frölunda torg